a-saila
NORWEGIAN, NORUEGO, NORVÉGIEN
Language family: Indo-European, Germanic, North, East Scandinavian, Danish-Swedish, Danish-Bokmal, Bokmal.
Language codes:
ISO 639-1 no – inclusive code
individual codes:
nob - Bokmål
nn - Nynorsk
ISO 639-2 nor – inclusive code
Individual codes:
nob – Bokmål
nno – Nynorsk
ISO 639-3 nor – inclusive code
individual codes:
nob - Bokmål
nno – Nynorsk
Glottolog: norw1258.
Linguasphere: 52-AAA-ba to -be &
52-AAA-cf to -cg.
Beste izen batzuk (autoglotonimoa: norsk).
“norwegian lapp” pejorative alt saami, northern [LPR].
“norwegian lapp” pejorative alt saami, southern [LPC].
bokmaal alt norwegian, bokmaal [NRR].
central norwegian dial norwegian, bokmaal [NRR].
dano-norwegian alt norwegian, bokmaal [NRR].
northern norwegian dial norwegian, bokmaal [NRR].
norwegian alt norwegian, bokmaal [NRR].
norwegian alt norwegian, nynorsk [NRN].
norwegian saami alt saami, northern [LPR].
norwegian traveller alt traveller norwegian [RMG].
norwegian, bokmaal [NRR] hizk. Norvegia; baita AEB, Ekuador, Kanada, Suedia, United Arab Emirate ere.
norwegian, nynorsk [NRN] hizk. Norvegia.
riksmaal alt norwegian, bokmaal [NRR].
NORVEGIA
norwegian, bokmaal (bokmaal, riksmaal, dano-norwegian, norwegian) [NRR] 4.250.000 hiztun nynorsk barne, populazioaren % 99,5 (1991, WA). Herrialde guztietako populazio osoa 5.000.000 (1999, WA). Halaber mintzatua AEB, Ekuador, Kanada, Suedia, United Arab Emiraten ere. Indo-European, Germanic, North, East Scandinavian, Danish-Swedish, Danish-Bokmal, Bokmal. Dialektoak: western norwegian (coastal norwegian), central norwegian (midland norwegian), eastern norwegian (ostlandet), northern norwegian (trondelaag, nordland). Danieraren norvegiar forma eta hiri-dialektoetan oinarritua. Norvegiera idazteko bi eratatik bat. Norvegiera mintzatuak dialekto asko ditu. 1971ean adierazten zenez ikasleen % 82,5ak riksmaala erabiltzen zuen idazkera nagusi bezala. Hiritargoa nagusi. Hiztegia, gramatika, SVO. Hizkuntza nazionala.
Hiztunak / hablantes: 4.444.000 (Rafael del Moral).
Herrialdea / país: Norvegia (4.298.000), Suedia (46.000) eta AEB (100.000).
HISTORIA. Germaniar familiako eskandinaviar adarreko indoeuropar hizkuntza, zeinen parte baitira halaber suediera, hain antzekoak izanik eze hiztunek elkar uler baitezakete, islandiera, daniera eta faroera. Daniera izan zen Norvegian hizkuntza ofiziala eta idazkerarako araudia izan zen XIV. m.tik XIX. m.ra arte, mende honetan hasi zirelarik errebindikazio nazionalistak eta daniar hegemonia bertan behera erortzen hasi. Danierak bere eragina utzi zuen hiritar klaseetan eta riksmål (erreinuko hizkera) deituan izan zuen jarraipena, bokmål (liburuaren hizkera) bezala ere ezaguna. Baina Erromantizismoan abiatu zen sentimendu nazionalistak herriko klaseetan landsmål edo landako hizkera bideratu zuen, Ivar Aasen-ek 1850ean finkatua Erdia Aroko hizkuntzatik abiatuta, nynorsk (norvegiera berria) deitua, danizismorik gabeko hizkuntza. Honela herriaren babesa irabazi zuen. Gaur norvegiera literarioa danierak influentziatua dago, aldiz norvegiera berria edo nynorska da eskoletan behartutako hizkuntza. Norvegiera amankomun bat, samnorsk deitua, lortzeko egindako saioak ez dute arrakastarik izan. Eguneroko bizitzan gaur oso norvegiar gutxik, %20 batek, mintzatzen dute nynorsk ama-hizkuntza bezala. Danieraren eta alemanaren eragina duen Riksmåla da testu inprimatuetan erabiliena eta berau da halaber Henrik Ibsen dramaturgoaren hizkuntza ere.
HIZKUNTZA. Ezaugaerri nagusiak. Fonetika. A) Bokal luzeak eta laburrak bereizi egiten ditu. B) Bi tono ditu, goranzkoa monosilaboetan eta beheranzkoa polisilaboetan. C) Azentua normalean lehenengo silabak hartzen du.
Morfosintaxia. A) Bi genero ditu, arrunta eta neutroa eta deklinabidearen hondar bat izenaren osagarri genitiboan, hots, -s. B) Artikulua izenaren ondoren jartzen da atzizki bezala, adjektibo epitetorik ez badu izenak, orduan aurrean: den store garden (granja handia). C) Aditzek forma oso murriztuak dituzte, denbora bereko singularrean eta pluralean pertsona bat bakarra dute. Jokaera sendoa eta ahula bereizi egiten dituzte eta trantsitiboa eta intrantsitiboa. D) Perpausaren ohiko ordena hurrengoa da: Subjektua + Aditza + Osagarriak. E) Hona hemen norvegieraz lehenengo 10 zenbakiak: : en/ei/et (1), to (2), tre (3), fire (4), fem (5), seks (6), syv/sju (7), otte (8), ni (9), ti (10). Idazkera. XI. m baino lehen alfabeto errunikoaz idatzi zen, gero latindarra hartu zuen 1380 eta 1814 urteen tartean Dnimarkaren koroak anexionatu eta danieraren eragina jasan zuen baino lehen. Latindar alfabetoari 3 bokal erantsi zitzaizkion: œ [è], Ø, [e] bokalaren baliokidea eta å [o] luzea bezala ahoskatzen dea. |
HISTORIA. Lengua indoeuropea de la rama escandinava de la familia germánica, de la que también forman parte el sueco, tan afín que sus hablantes pueden entenderse, el islandés, el danés y el faroés. El danés fue la lengua oficial de Noruega y sirvió de norma para la lengua escrita desde el s. XIV hasta el XIX, siglo que da paso a las demandas nacionalistas y significa el final de la hegemonía danesa. Dejó el danés su influencia en las clases urbanas y tuvo su continuidad en el llamado riksmål (lengua del reino) y conocido también como bokmål (lengua del libro). Pero el sentimiento nacionalista que arranca del Romanticismo deja paso entre las clases populares al landsmål o lengua de campo, fijada en 1850 por Ivar Aasen a partir de la lengua medieval y llamada hoy nynorsk (nuevo noruego), lengua exenta de danicismos. Ganó con ese aliento el apoyo popular.
El noruego literario está influenciado por el danés, mientras que el nuevo noruego o nynorsk es la lengua obligatoria en las escuelas. Las tentativas por construir un noruego común, el llamado samnorsk, no han tenido éxito.
En la vida diaria actual solo un pequeño porcentaje de noruegos, alrededor del 20%, hablan nynorsk como lengua materna. El riksmål, permeable a las influencias del danés y del alemán, es la más usada en los textos impresos y también es la lengua del dramaturgo Henrik Ibsen.
LENGUA. Principales características. Fonética. A) Se distinguen las vocales de las largas. B) Posee 2 tonos, uno creciente que aparece en los monosílabos y otro decreciente en las palabras polisílabas. C) El acento recae habitualmente en la primera sílaba. Morfosintaxis. A) Los nombres tienen 2 géneros, el común y el neutro, y un resto de la declinación para el complemento del nombre en genitivo, la -s. B) El artículo se coloca como sufijo al final de los nombres, salvo cuando el nombre va acompañado de un adjetivo epíteto: den store garden (la gran granja). C) Los verbos, con formas extremadamente reducidas, tienen una sola forma en todas las personas del singular y del plural de un mismo tiempo. Se distinguen la conjugación fuerte y la débil y la transitiva e intransitiva. D) El orden habitual de la oración es Sujeto + Verbo + Complementos. E) Los 10 primeros números en noruego son: en/ei/et (1), to (2), tre (3), fire (4), fem (5), seks (6), syv/sju (7), otte (8), ni (9), ti (10). Escritura. Antes del s. XI se escribió con el alfabeto rúnico, luego pasó al latino y forjó una lengua propia antes de sufrir la influencia del danés durante la anexión de la corona de Dinamarca entre 1380 y 1814. Al alfabeto latino ha de añadirse tres vocales: la œ [è], la Ø, que equivale a [e] y la å que se pronuncia [o] larga.
|
GRAMATIKAK, METODOAK, ESKULIBURUAK
GRAMÁTICA BÁSICA DE NORUEGO INTEGRAL, Presentación de Kirsti Baggethun, 2ª edición, Edukia: I. Pronunciación. II. Sustantivos. III. Artículos. IV. Adjetivos. V. Pronombres. VI. Numerales. VII. Verbos. VIII. Adverbios. IX. Conjunciones. X. Sintaxis. XI. Preposiciones. XII. Interjecciones, expresiones cotidianas y abreviaturas. XIII. Ortografía, 4 apéndices, con las dos variedades oficiales bokmål y nynorsk, editum, Mariano González Campo, 23x16,5, 267 or., Murcia, 2012.
HIZTEGIA, LEXIKOAK
NORSK-SPANSK, Lommeordbøker, Av. Magnus Grønvold, C. de la Real Academia Española, N. W. Damm & Søn, 13x8, 412 or., Oslo, 1955.
SPANSK-NORSK / NORUEGO-ESPAÑOL, Poltsikorakoa, Diccionario de bolsillo con un léxico gastronómico, Berlitz, 14x10, 318 or., Lausanne, 1974.
NORWEGIAN ALPHABET
A |
B |
C |
D |
E |
F |
G |
H |
I |
J |
K |
L |
M |
N |
||||||||||||||
a |
b |
c |
d |
e |
f |
g |
h |
i |
j |
k |
l |
m |
n |
||||||||||||||
O |
P |
Q |
R |
S |
T |
U |
V |
W |
X |
Y |
Z |
Æ |
Ø |
Å |
|||||||||||||
o |
p |
q |
r |
s |
t |
u |
v |
w |
x |
y |
z |
æ |
ø |
å |
|||||||||||||
FONOLOGIA
Norvegieraren hots sistema suedieraren antzekoa da. Aldaera asko daude dialektoen artean, baina atzerritar ikasleei irakasten zaien aldaera østnorsk estandarra da.
|
The sound system of Norwegian is similar to Swedish. There is considerable variation among the dialects, but the variant generally taught to foreign students is Standard Østnorsk.
|
Kontsonanteak
Consonant phonemes of Eastern Norwegian |
|||||||||||
|
Labial |
Dental/ Alveolar |
Post- alveolar |
Palatal |
Velar |
Glottal |
|||||
Nasal |
m |
n |
ɳ |
|
ŋ |
|
|||||
Plosive |
p |
b |
t |
d |
ʈ |
ɖ |
|
k |
ɡ |
|
|
Fricative |
f |
|
s |
|
ʂ |
ʃ |
ç |
|
|
h |
|
Approximant |
ʋ |
l |
ɭ |
j |
|
|
|||||
Flap |
|
ɾ |
ɽ |
|
|
|
|||||
Bokalak
Vowel phonemes of Standard Østnorsk |
||
Orthography |
IPA |
Description |
a |
/ɑ/ |
Open back unrounded |
ai |
/ɑɪ̯/ |
|
au |
/æʉ/ |
|
e (short) |
/ɛ/, /æ/ |
open mid front unrounded |
e (long) |
/e/, /æ/ |
close-mid front unrounded |
e (weak) |
/ə/ |
schwa (mid central unrounded) |
ei |
/æɪ/, /ɛɪ/ |
|
i (short) |
/ɪ/ |
close front unrounded |
i (long) |
/i/ |
close front unrounded |
o |
/u, o, ɔ/ |
close back rounded |
oi |
/ɔʏ/ |
|
u |
/ʉ/, /u/ |
close central rounded (close front extra rounded) |
y (short) |
/ʏ/ |
close front rounded (close front less rounded) |
y (long) |
/y/ |
close front rounded (close front less rounded) |
æ |
/æ/, /ɛ/ |
near open front unrounded |
ø |
/ø/ |
close-mid front rounded |
øy |
/øʏ/ |
|
å |
/ɔ/ |
open-mid back rounded |
Behean esaldi batzuk bokmål eta nynorsk dialektoen arteko ezberdintasunak adierazteko, riksmålaren forma kontserbatzailearekin (danieararekiko gertuagoa) alderatuz, eta halaber old norse, suediera, faroera, islandiera (bizi den hizkuntza old norsearen gertuena gramatikalki) eta hizkuntza germaniar moderno batzuk:
|
Below are a few sentences giving an indication of the differences between Bokmål and Nynorsk, compared to the conservative (nearer to Danish) form Riksmål, Danish, as well as Old Norse, Swedish, Faroese, Icelandic (the living language grammatically closest to Old Norse) and other modern Germanic languages:
|
Language |
Phrase |
||||
I come from Norway |
What is his name? |
This is a horse |
The rainbow has many colors |
|
|
Bokmål |
Jeg kommer fra Norge |
Hva heter han? |
Dette er en hest |
Regnbuen har mange farger |
|
Riksmål |
Regnbuen har mange farver |
|
|||
Danish |
Hvad hedder han? |
|
|||
Nynorsk |
Eg kjem frå Noreg |
Kva heiter han? |
Dette er ein hest |
Regnbogen har mange fargar/leter |
|
HØgnorsk |
Regnbogen hev mange leter |
|
|||
Old Norse |
Ek kem frá Noregi |
Hvat heitir hann? |
Þetta er hross/Þessi er hestr |
Regnboginn er marglitr |
|
Icelandic |
Ég kem frá Noregi |
Hvað heitir hann? |
Þetta er hross/Þessi er hestur |
Regnboginn er marglitur |
|
Faroese |
Eg komi frá Noregi/Norra |
Hvat eitur hann?/Hvat heitir hann? |
Hetta er eitt ross/ein hestur |
Ælabogin hevur nógvar litir/ Ælabogin er marglitur |
|
Swedish |
Jag kommer från Norge |
Vad heter han? |
Detta är en häst |
Regnbågen har många färger |
|
German |
Ich komme aus Norwegen |
Wie heißt er? |
Dies ist ein Pferd/Ross |
Der Regenbogen hat viele Farben |
|
Dutch |
Ik kom uit Noorwegen |
Hoe heet hij? |
Dit is een paard (ros) |
De regenboog heeft veel kleuren |
|
Afrikaans |
Ek kom van Noorweë af |
Hoe heet hy? |
Dit is 'n perd |
Die reënboog het baie kleure |
|
West Frisian |
Ik kom út Noarwegen |
Hoe hjit er? |
Dit is in hynder/happe |
De reinbôge hat mannich kleuren |
|
MORFOLOGIA
Noun forms |
|||
Singular |
Plural |
||
Indefinite |
Definite |
Indefinite |
Definite |
en båt |
båten |
båter |
båtene |
Bokmål |
||||
M. |
en gutt |
gutten |
gutter |
guttene |
F. |
ei/en dør |
døra/døren |
dører |
dørene |
N. |
et hus |
huset |
hus |
husene/husa |
Nynorsk |
||||
m. |
ein gut |
guten |
gutar |
gutane |
f. |
ei sol |
sola/soli |
soler |
solene |
ei kyrkje/kyrkja |
kyrkja |
kyrkjer/kyrkjor |
kyrkjene/kyrkjone |
|
n. |
eit hus |
huset |
hus |
husa/husi |
eit hjarta/hjarte |
hjarta/hjartet |
hjarto/hjarte |
hjarto/hjarta |
Weak adjective forms |
||
Positive |
Comparative |
Superlative |
grønne |
grønnere |
grønneste |
Strong adjective forms |
|||||
Positive |
Comparative |
Superlative |
|||
Masculine |
Feminine |
Neuter |
Plural |
||
grønn |
grønn |
grønt |
grønne |
grønnere |
grønnest |
Weak adjective forms |
||
Positive |
Comparative |
Superlative |
grøne |
grønare |
grønaste |
Strong adjective forms |
|||||
Positive |
Comparative |
Superlative |
|||
Masculine |
Feminine |
Neuter |
Plural |
||
grøn |
grøn |
grønt |
grøne |
grønare |
grønast |
Verb forms in Nynorsk |
||||||||||
Finite |
Non-finite |
|||||||||
Indicative |
Subjunctive |
Imperative |
Verbal nouns |
Verbal adjectives (Participles) |
||||||
Present |
Past |
Infinitive |
Imperfective |
Perfective |
||||||
Active |
Passive |
Masculine |
Feminine |
Neuter |
Plural/Def |
|||||
lever |
levde |
leve |
lev |
leva |
levast |
levande |
levd |
levd |
levt |
levde |
Verb forms in Bokmål |
|||||||||
Finite |
Non-finite |
||||||||
Indicative |
Subjunctive |
Imperative Present |
Indicative |
Verbal adjectives (Participles) |
|||||
Present |
Past |
Infinitive |
Imperfective |
Perfective |
|||||
Active |
Passive |
Active |
Passive |
Singular |
Plural/Def |
||||
lever |
leves |
levde/ levet |
leve |
lev |
leve |
leves |
levende |
levd |
levde/ levet |
Examples of pronouns in Bokmål |
||
Nominative |
Accusative |
English equivalent |
jeg |
meg |
I, me |
du |
deg |
you (singular) |
han |
ham/han |
he, him |
hun |
henne |
she, her |
den |
den |
it (masculine/feminine) |
det |
det |
it (neuter) |
vi |
oss |
we, us |
dere |
dere |
you (plural) |
de |
dem |
they, them |
Examples of pronouns in Nynorsk |
||
Nominative |
Accusative |
English equivalent |
eg |
meg |
I, me |
du |
deg |
you (singular) |
han |
han/honom |
he, him or it (masculine) |
ho |
ho/henne |
she, her or it (feminine) |
det |
det |
it (neuter) |
me/vi |
oss |
we, us |
de |
dykk |
you (plural) |
dei |
dei |
they, them |
Determiner forms |
|||
Masculine |
Feminine |
Neuter |
Plural |
egen |
egen |
eget |
egne |
Determiner forms |
|||
Masculine |
Feminine |
Neuter |
Plural |
eigen |
eiga/eigi |
eige/eigi |
eigne |
Testu-lagina / Sample text (Nynorsk)
Alle menneske er fødde til fridom og med same menneskeverd og menneskerettar. Dei har fått fornuft og samvit og skal leve med kvarandre som brør.
Itzulpena / Translation
Gizon-emakume guztiak aske jaiotzen dira, duintasun eta eskubide berberak dituztela; eta ezaguera eta kontzientzia dutenez gero, elkarren artean senide legez jokatu behar dute. (Giza Eskubideen Aldarrikapen Unibertsaleko 1. artikulua)
|
All human beings are born free and equal in dignity and rights. They are endowed with reason and conscience and should act towards one another in a spirit of brotherhood.
|