SLAVIC, ESLAVO, SLAVON
Language family: Indo-European, Slavic, South, Eastern.
Language codes:
ISO 639-1 -
ISO 639-2 -
ISO 639-3 -
ISO 639-4 -
ISO 639-5 sla
Glottolog: slav1255.
Linguasphere: 53= (phylozone)
Beste izen batzuk (autoglotonimoa: slovenski):
“slave” pejorative alt slavey, north [SCS]
“slave” pejorative alt slavey, south [SLA]
dené alt slavey, north [SCS].
dené alt slavey, south [SLA].
macedonian [MKJ] hizk. Mazedonia; baita Albania, Bulgaria, Eslovenia, Grezia, Hungaria eta Kanada ere.
macedonian alt slavic [MKJ].
macedonian dial tukish [TRK].
macedonian gagauz dial balkan gagauz turkish [BGX].
macedonian slavic alt macedonian [ MKJ].
macedonian slavic alt slavic [MKJ].
macedonian turkish dial turkish [MKJ].
mackenzian alt slavey, north [SCS].
mackenzian alt slavey, south [SLA].
makedonski alt macedonian [MKJ].
slavey, north [SCS] hizk. Kanada.
slavey, south [SLA] hizk. Kanada.
slavi alt slavey, north [SCS].
slavi alt slavey, south [SLA].
slavic [MKJ] hizk. Mazedonia; baita Albania, Bulgaria, Eslovenia, Grezia, Hungaria eta Kanada ere.
slavic alt macedonian [MKJ].
slavonic, old church [SLN] Errusia (Europa).
ERRUSIA (Europa)
slavonic, old church [SLN] Indo-European, Slavic, South, Eastern. Liturgiarako hizkuntza hainbat eliza ortodoxo eta bizantziar katolikoetan.
KANADA
slavey, north (slavi, dené, mackenzian, “slave”) [SCS] 290 ama hizkuntzatzat dutenak (1998, Statistics Canada) 1.600 pertsonako populazio batean (1995, M. Krauss). Mackenzie Distriktua, Mackenzie Ibaiaren erdian zehar ipar Fort Normandik, Great Bear Lake ingurua, Ipar-mendebaldeko Lurraldeak, eta Mackenzie Mendiak. Na-Dene, Nuclear Na-Dene, Athapaskan-Eyak, Athapaskan, Canadian, Hare-Chipewyan, Hare-Slavey. Dialektoak: hare, bearlake, mountian. South slaveytik bereizitako hizkuntza. Adin guztietakoak komunitate batzuetan. 4 edo 5 komunitateetan hizkuntz erabilera sendoa. Hiztegia.
slavey, south (slavi, “slave”, dené, mackenzian) [SLA] 2.620 ama hizkuntzatzat dutenak (1998, Statistics Canada) 3.600 pertsonako populazio batean (1995, M. Krauss). Great Slave Lake, Mackenzie Ibaiaren goialdea eta padurak Mackenzie Distriktuan, Albertaren ipar-ekialdea, British Columbiaren ipar-mendebaldea. Na-Dene, Nuclear Na-Dene, Athapaskan-Eyak, Athapaskan, Canadian, Hare-Chipewyan, Hare-Slavey. Ipar eta hego slaveyak hizkuntza bereiziak dira. Helduek oraindik mintzatzen dute hego slaveya, komunitate txiki bakartuetan, baina galera handiak ume eta gazteen artean. Hiztegia. Gramatika.
MAZEDONIA
macedonian (makedonski, slavic, macedonian slavic) [MKJ] 1.386.000 hiztun (1986). Herrialde guztietako populazio osoa 2.000.000 hiztun (1999, WA). Ipar dialektoa Kumanovo-Kratovo eskualdean aurkitzen da; hego-ekialdekoa Gevgelija, Strumica eta Dojran lakuaren inguruan; mendebaldeko dialektoak azpidialekto bat daukaVeles, Prilep, Kichevo eta Bitola eskualdean eta beste bat Debar-Galchnik eskualdean. Halaber mintzatua Albania, Bulgaria, Eslovenia, Grezia, Hungaria eta Kanadan ere. Indo-European, Slavic, South, Eastern. Dialektoak: northern macedonian, southeastern macedonian, western macedonian. Dialekto estandarra 1944an onartu zen. Jarrera sozio-politikoak oso sendoak ditu: Grezian “slavic” deitua, bulgarieraren dialektotzat jotzen dute batzuek Bulgarian. Hizkuntza nazionala, gramatika, egunkariak, irrati programak.
Hizkuntza / lengua: eslaviera / slavonic / eslavo / slavon (vieux slave).
Hiztunak / hablantes(2001): 285.000.000 hiztunek erabiltzen dute eslaviar hizkuntzaren bat (Rafael del Moral).
Herrialdea / país: Europar zentro-ekialdeak eta Balkanak. Errusiera (159.028.000), poloniera (39.389,000), ukrainera (36.302.000), serbokroaziera (10.200.000), txekiera (9.859.000), bielorrusiera (7.800.000), bulgariera (7.380.000), eslovakiera (5.107.000), esloveniera (1.8887.000), mazedoniera (1.719.000), kasubiera (200.000), sorbiera (80.000), polaboera (hiztunik gabe, Alemanian mintzatu zen XVIII. mendera arte).
HISTORIA. Indoeuropar hizkuntzen familia homogeneoa, jatorriz Europako zentroan, ekialdean eta hegoaldean mintzatua. Eslavo hitzak dirudienez lat. slavus ‘esklaboa’ hitzaren erro berbera luke, eslaviar ugari izan baitziren esklabo bezala preso hartuak erromatar Inperioaren garaian. Zorionez, ordea, slava hitzak eslavieraz loria esan nahi du eta kointzidentzia honek hitzak duen kutsu peioratiboa ezabatu egiten du. Eslaviar familiak antz handiak ditu hizkuntza baltiko, iraniar eta indo-ariarrekin eta horregatik uste da 4 familia hauek hartzen zituen tarteko hizkuntzaren bat izan zela. Hizkuntza baltiko eta eslaviarren aurreko hizkuntza amankomuna dirudienez K.a. lehen milurtean existitu zen, orduan bereizi zirelarik. IX. mendean gertatu zen gaurko eslaviar zatiketa, esloveniar eklesiastikoa agertu zenean, hau alfabeto glagolitikoz nahiz zirilikoz idatzi zelarik.
Hizkuntza hauen presentzia testigatzen duen testurik zaharrena IX. mendekoa da, idazkun esloveniar bat, XII. mendera arte biziki erabili zen hizkuntza berau.
HIZKUNTZA. Ezaugarri nagusiak. Fonetika. A) Bokal sudurkariak polonieraz bakarrik mantendu dira eta tonu diferentziak serbokroazieran eta eslovenieran. B) Eslaviar hizkuntzek bukaerako indoeuropar kontsonanteak galdu egiten dituzte, kontsonanteak busti edo sabaikarituz. C) Proto-eslavieraren azentua hitzaren edozein silabak har zezakeen eta horrela jarraitzen du errusierak, ukranierak eta bilorrusieran eta baita eslovenierak, bulgarierak eta serbokroazierak ere, baina azken hauek zerbait gutxiago.Polonieran azken aurreko silabak hartzen du azentua eta txekieran eta eslovakieran hasierako silabak. Morfosintaxia. A) Normalean 3 genero bereizten dira eslaviar hizkuntzetan: maskulinoa, femeninoa eta neutroa, bakoitza bere deklinabide bereziarekin. B) Oso zabala den hiztegi amankomunak alemanaren eragin handia du, bereziki txekiera, errusiera eta polonieraren bidezkoa. Turkieraren eragina dute errusierak eta bulgarierak. C) Duala eslovenieraz eta sorbieraz mantendu da eta besteetan galdu egin da. D) Zazpi kasu erabil ditzakete deklinabidean. Bulgariar-mazedonierak artikulu mugatu posposizionala erabiltzen du. E) Aditzak aspektua adierazten du batez ere eta boz aktiboa indikatiboan eta aginteran bakarrik erabiltzen da. Orainaldia, lehenaldia eta aoristoa bereizten dira. F) Ia eslaviar hizkuntza guztietan perpausaren ohiko ordena Subjektua + Aditza + Osagarriak dira. Idazkera. Eragin katolikoa heredatu zuten eslaviar hizkuntzak latindar alfabetoz idazten dira: poloniera, txekiera, eslovakiera, esloveniera eta kroaziera; mundu ortodoxoan alfabeto zirilikoz: errusiera, bielorrusiera, ukraniera, serbokroaziera eta bulgariera. Hala ere, izan zen beste idazkera mota bat ere, glagolitkoa, Dalmaziako hainbat idazkunetan kontserbatua esloveniera eklesiastikoan, 2 mendez iraun zuena.
|
HISTORIA. Homogénea familia de lenguas indoeuropeas habladas originariamente por pueblos eslavos de Europa Central, del Este y del Sur. La palabra eslavo podría tener la misma raíz que lat. slavus ‘esclavo’, porque numerosos eslavos fueron hechos prisioneros como esclavos durante el Imperio romano. Afortunadamente en eslavo la palabra slava significa ‘gloria’ y esa coincidencia borra el origen peyorativo del término.
La familia eslava muestra parecidos con las lenguas bálticas, iranias e indo-arias, lo que hace pensar en una rama intermedia a la que pertenecieron estas 4 familias. El antecedente común a las lenguas bálticas y eslavas parece haber existido en el primer milenio a.C., época en que pudieron escindirse. La fragmentación en las actuales lenguas eslavas se produjo en el s. IX, que es la época de la aparición de la literatura en esloveno eclesiástico, escrito tanto en alfabeto glagolítico como en cirílico. El texto más antiguo que atestigua la presencia de estas lenguas se remonta al s. IX y es una inscripción eslovena, lengua vivamente utilizada hasta el s. XII.
LENGUA. Principales características. Fonética. A) Las vocales nasales solo se han conservado en polaco, y las diferencias tonales en serbocroata y esloveno. B) Las lenguas eslavas pierden las consonantes finales indoeuropeas, reducen los diptongos y tienden a la palatalización de las consonantes. C) El acento proto-eslavo podía recaer en cualquier sílaba de la palabra y así sigue siendo en ruso, en ucraniano y en bielorruso y también en esloveno, búlgaro y serbocroata, aunque estas últimas con algunas restricciones. El polaco acentúa en la penúltima y el checo y el eslovaco en la sílaba inicial.
Morfosintaxis. A) Se distinguen habitualmente en las lenguas eslavas 3 géneros: masculino, femenino y neutro, cada uno con sus declinaciones características. B) El vocabulario común, que es amplio, está muy influenciado por el alemán, sobre todo a través del checo, ruso y polaco. El turco influye en el búlgaro y en el ruso. C) El dual se conserva en esloveno y sorbio y se ha perdido en los demás. D) Pueden utilizar hasta 7 casos en la declinación. El búlgaro-macedonio utiliza un artículo definido posposicional. E) El verbo, generalmente interesado en señalar el aspecto, solo se utiliza en voz activa en los modos indicativo e imperativo. Se distinguen el presente, pasado y aoristo. F) En casi todas las lenguas eslavas el orden habitual de la oración es Sujeto + Verbo + Complementos.
Escritura. Las lenguas eslavas herederas de la influencia católica se escriben con el alfabeto latino: polaco, checo, eslovaco, esloveno y croata; en el mundo ortodoxo utilizan el alfabeto cirílico: el ruso, bielorruso, ucraniano, serbocroata y búlgaro. Existió, sin embargo, otro alfabeto, el glagolítico, que se conserva en algunas inscripciones católicas de Dalmacia redactadas en esloveno eclesiástico, que tuvo 2 siglos de uso.
|
GRAMATIKAK, METODOAK, ESKULIBURUAK
MANUEL DU VIEUX SLAVE, André Vaillant, Tome I, Grammaire, Institut d’Études Slaves, 124x16, 375 or., Paris, 1948.
MANUEL DU VIEUX SLAVE, André Vaillan, Tome II, Textes et glossaire, Institut d’Études Slaves, 124x16, 125 or., Paris, 1948.
ESLAVIAR HIZKUNTZEN ZERRENDA
Ipar Eslaviar Taldeak
Ipar-ekialdeko taldea:
errusiera
bielorrusiera
ukrainera
errusinoa (errutenoa)
Ipar-mendebaldeko taldea:
eslovakiera
txekieramoraviera
sorabiar hizkuntza (Goi sorabiera, behe sorabiera)
poloniera
kasubiera
Hego Eslaviar Taldeak
Hego-mendebaldeko taldea:
esloveniera
serbiera
kroaziera
bosniera
montenegrinoera
Hego ekialdeko taldea
mazedoniera
bulgariera
eslaviera zaharra
Kulturune espezializatuetan gutxiago erabili ohi den beste sailkapen bat da G hizkuntzak eta H hizkuntzak bereiztea, eslaviera batuan g letrak izan duen bilakaeraren arabera. Kontuan hartzen da eslaviera zaharreko gora hitzak hizkuntza modernoetan gora edo hora eman duen. |
Otra forma de clasificación menos usada en ambientes especializados es la división entre lenguas G y lenguas H, dependiendo de la evolución de la letra g del eslavo común, teniendo en cuenta si la palabra eslavoantigua gora ha dado como resultado en las lenguas modernas gora u hora.
|
G eslaviar hizkuntzak
bosniera
bulgariera
errusiera
eslaviera zaharra
esloveniera
kasubiera edo lusaziera
kroaziera
mazedoniera
poloniera
serbiera
H eslaviar hizkuntzak
bielorrusiera
eslovakiera
goi-sorbiera
txekiera
ukrainera