Bununera

BUNUN, BUNUN, BUNUN

 

Language family: Austronesian, Formosan, Paiwanic.

Language codes:

        ISO  639-1     -

        ISO  639-2     -

        ISO  639-3     bnn

Glottolog: bunu1267.

 

Beste izen batzuk (autoglotonimoa: txineraz: 布農語):

bubukun alt bunun [BNN].

bunan alt bunun [BNN].

bunti alt bunun [BNN].

bunum alt bunun [BNN].

bunun [BNN] hizk. Taiwan.

vonun alt bunun [BNN].

vunum alt bunun [BNN].

vunun alt bunun [BNN].

vunung alt bunun [BNN].

 

TAIWAN

 

bunun (bunti, vonun, bunan, bubukun, vunum, vunun, vunung, bunum) [BNN] 34.000 hiztun (1993, Johnstone), 38.267ko talde etnikokoak (1989 govt. figure). Ekialde-erdialdeko lautada, Sediqeren (Taroko) hegoaldean. Austronesian, Formosan, Paiwanic. Dialektoak: randai, tondai, shibukun (sibukun, sibukaun, sibucoon, sivukun), north bunun (takitudu, taketodo, takabakha, takibakha), central bunun (takbanuao, takivatan, takevatan), south bunun (ishbukun), takopulan. Halaber mintzatzen dute kanakanabuek eta saaroarrek eguneroko bizitzan.

 

Hizkuntza / lengua: bununera / bunun / bunun / bunun.

Hiztunak / hablantes (2000): 45.000 (L’Harmattan).

Herrialdea / país: Taiwan.

 

 

HISTORIA. 36.000 km. karratuko azaleran 23.000.000 biztanle baino gehiagorekin, Taiwanek munduko populazio-dentsitate handienetakoa dauka. Gehienak lautadan bizi dira. Taiwango lehen biztanleak, jatorriz malayo-polinesiarrak, duela 12.000 urte iritsiko ziren uhartera. Hamalau herri autoktono bizi dira bertan.  Bunundarrak mendi-kate zentraleko eskualde menditsuetan bizi dira. Garai batean buru ehiztari beldurgarriak, azkenak izan ziren japoniar okupatzaileari erauki esaten.

 

Taiwango hizkuntza autoktonoak malayo-polinesiar taldekoak dira, Indonesia eta Filipinetakoak bezalaxe. Bununerak 5 dialekto ditu: isbukuna, nagusia eta hegoaldean minzatua; takbanuaz eta takivatana, erdialdean mintzatuak eta takibakha eta takituduha, iparraldean mintzatuak.

Musika tradizio handia dute.

 

HIZKUNTZA. Ezaugarri nagusiak.

Fonetika. A) Bununera, beste hizkuntza aborigeneak bezalaxe, ez da hizkuntza tonala. B) Bokal denak ahoskatzen dira euskaraz bezala. C) Ez du diptongorik.

Morfosintaxia. A) Perpausean hitzen ordenak ez du garrantzirik, baina erabat aldatzen da iparraldetik hegoaldera. B) Izenaren aurrean jarritako partikulek adierazten dute bere funtzio gramatikala.  C) Aditzak aldagaitzak dira ta ez dute adierazten ez numeroa ezta pertsonak ere. D)    Denborak aditzaren aurrean nahiz atzean jarritako partikulekin adierazten dira. E) Beste hizkuntza autoktonoak bezalaxe, bununerak malgutasun handia erakusten du izenetik zein aditzetik eratorritako hitzak osatzeko. F) Aditzetan, pa- aurrizkiak sentidu arazlea agertzen du; na partikulak aditzaren aurrean etorkizuna eratzen du; agintera -a, -av, -avin o -avang atzizkiak aditzari erantsita burutzen da; orainaldiko partizipioa tu partikula aurrean jarriz lortzen da. G) Adjektiboak izenen aurrean doaz. H) Indonesiar hizkuntzak bezalaxe, bi gu bereizten ditu: inklusiboa eta esklusiboa. I) Hona hemen bununeraz lehenengo 10 zenbakiak: tasa (1), dusa (2), tau (3), pat (4), hima (5), num (6), pitu (7), vau (8), siva (9), masan (10).

 

Idazkera.  Latindar alfabetoa.

 

 

HISTORIA. Con más de 23 millones de habitantes  para una superficie de 36.000 km2, Taiwan presenta una de las densidades más fuertes de población en el mundo. La mayoría viven en las llanuras de la isla. Los primeros habitantes de Taiwan de origen malayo-polinesio habrían poblado la isla hace aproximadamente 12.000 años. Catorce pueblos aborígenes viven en la isla. Los bunun viven en las regiones montañosas de la cadena central. En tiempos eran terribles cazadores de cabezas y fueron los últimos en rendirse ante el ocupante japonés.

Las lenguas aborígenes de Taiwan pertenecen al grupo malayo-polinesio, igual que las de Indonesia y Filipinas. La lengua bunun posee 5 dialectos: isbukun, dominante y hablado en el sur; takbanuaz y takivatan, hablado en el centro y takibakha y takituduh, hablados en el norte.

Tienen una gran tradición musical.

 

LENGUA. Principales características.

Fonética. A) Bunun, igual que las demás lenguas aborígenes, no es lengua tonal. B) Las vocales se pronuncian todas como en euskara. C) No posee diptongos.

Morfosintaxis. A) El orden de las palabras en la oración no tiene importancia ni el rigor de otras lenguas, pero difiere totalmente de norte a sur. B) Partículas colocadas delante del nombre indican su función gramatical. C) Los verbos son invariables y no señalan el número ni las personas. D) Los tiempos se señalan con partículas colocadas a veces delante del verbo y otras detrás. E) Igual que las otras lenguas autóctonas, el bunun presenta gran flexibilidad en cuanto a la formación de palabras derivadas de un nombre o de un verbo. F) En los verbos, el prefijo pa- tiene sentido causativo; la partícula na delante del verbo forma el futuro; para el imperativo, se colocan detrás del verbo los sufijos -a, -av, -avin o -avang; el participio presente se forma colocando la partícula tu delante. G) Los adjetivos preceden al nombre. H) Como las lenguas indonesias, el bunun distingue 2 nosotros: inclusivo y exclusivo. I) Los números en bunun son: tasa (1), dusa (2), tau (3), pat (4), hima (5), num (6), pitu (7), vau (8), siva (9), masan (10).

Escritura. Alfabeto latino.

 

 

GRAMATIKAK, METODOAK, ESKULIBURUAK

 

PARLONS BUNUN, Une langue aborigène de Taiwan, Rémy Gils, L’Harmattan, gramatika eta hiztegia, 21,5x13,5, 244 or., Paris, 2009.

 

Parlons bunun liburuaren sinopsia:

        

Le gouvernement de la République de Chine á Taiwan reconnaît officiellement quatorze groupes ethniques aborigène distincts, soit 2% de la population total insulaire en majorité chinoise han.

         Parmi ces peuplades de souche austronésienne, celle des Bunun constitue l’une des plus importantes par le nombre. Ses membres peuplent principalement  le centre montagneux de l’île. L’héritage culturel qu’ils se sont transmis est d’une grande richesse et leurs chants polyphoniques uniques au monde ont désormais  acquis une réputation internationale.

         Bien que dépouillés de leurs terres  ancestrales et ayant perdu una grande partie de leurs  caracteristiques  au contact des populations chinoise et de l’occupant japonais, les Bunun n’en ont pas pour autant oublié leur identité  aborigène. Ils continuent aujourd’hui de lutter pour que leur culture, leur langue et leurs traditions ne soient entièrement phagocitées par laculture chinoise  majoritaire.

 

BUNUNERA

BUNUN LANGUAGE

 

 

Behean takivatan bununeraren aditz aurrizkiak De Busserren arabera (2009).

 

 

Below are some Takivatan Bunun verbal prefixes from De Busser (2009).

 

 

Takivatan bununeraren aditz-aurrizkiak

Takivatan Bunun verbal prefixes

 

Type of prefix

Neutral

Causative

Accusative

Movement from

mu-

pu-

ku-

Dynamic event

ma-

pa-

ka-

Stative event

ma- / mi-

pi-

ka- / ki-

Inchoative event

min-

pin-

kin-

 

Fonologia / Phonology

 

Kontsonanteak / Consonants

 

Kontsonanteak / Consonant inventory

 

Bilabial

Labio-
dental

Dental

Alveolar

Velar

Uvular

Glottal

Plosive

p

 

 

 

 

 

t

 

k

 

q

 

ʔ

 

Implosive

 

ɓ

 

 

 

 

 

ɗ

 

 

 

 

 

 

Fricative

 

 

 

v

 

ð

s

 

 

 

χ

 

h

 

Nasal

 

m

 

 

 

 

 

n

 

ŋ

 

 

 

 

Approximant

 

 

 

 

 

 

 

l

 

 

 

 

 

 

 

Bokalak / Vowels

 

Bokalak /Vowel inventory

 

Front

Central

Back

High

i

 

u

Mid

e

 

 

Low

 

a

 

Takivatan Bunun aditz-aurrizkiak / Verbal Prefixes

Type of prefix

Neutral

Causative

Accusative

Movement from

mu-

pu-

ku-

Dynamic event

ma-

pa-

ka-

Stative event

ma- / mi-

pi-

ka- / ki-

Inchoative event

min-

pin-

kin-

               

 

Takivatan Bunun izenordain pertsonalak / Personal Pronouns

Type of
Pronoun

Root

Foc. Agent
(bound)

Non-Foc. Agent
(bound)

Neutral

Foc. Agent

Locative

Possessive

1s.

-ak-

-(ʔ)ak

-(ʔ)uk

ðaku, nak

sak, saikin

ðakuʔan

inak, ainak, nak

2s.

-su-

-(ʔ)as

-

suʔu, su

-

suʔuʔan

isu, su

1p. (incl.)

-at-

-

-

mita

ʔata, inʔata

mitaʔan

imita

1p. (excl.)

-ðam-

-(ʔ)am

-

ðami, nam

ðamu, sam

ðamiʔan

inam, nam

2p.

-(a)mu-

-(ʔ)am

-

muʔu, mu

amu

muʔuʔan

imu, mu

 

Takivatan Bunun
Third-Person izenordain pertsonalak / Personal Pronouns

 

Singular

Plural

[Root]

-is-

-in-

Proximal

isti

inti

Medial

istun

intun

Distal

ista

inta

 

https://kingdebglobal.com.ng/wp-content/slot777/

https://chat.ibero.mx/extension/slot-demo/

https://monitorfuerzaletal.com/public/js/slot-deposit-pulsa/

https://runyontreecare.m3server.com/assets/slot-zeus/

https://tickets.shabakeh7.tv/demo-slot-gratis/

https://www.techniumscience.com/slot-demo/

https://revista.ivc.br/demo-slot/