b-saila
TUAREGERA
TUAREG, TUAREG, TOUAREGUE
Language family: Afro-Asiatic, Berber, Tamasheeq, Northem.
Language codes:
ISO 639-1 -
ISO 639-2 -
ISO 639-3 -
Beste izen batzuk (autoglotonimoa: Kel Tamasheq ⴾⵍ ⵜⵎⵛⵈ):
amazigh alt tamajaq, tawallammat [TTQ].
azbinawa alt tamajaq, tawallammat [TTQ].
buzu alttamajaq, tawallammat [TTK].
tahaggart alt hoggar dial tamahaq, tahaggart [THV].
tahoua alt tamajaq, tawallammat [TTQ].
tahoua tamajeq alt tamajaq, tawallammat [TTQ].
tamachek alt tamajeq, tayart [THZ].
tamashekin alt tamahaq, tahaggart [THV].
tamashekin alt tamajaq [TTQ].
amashekin alt tamasheq, kidal [TAQ].
tamasheq [TAQ] hzik. Mali; baita Aljeria, Burkina Faso ere].
tamasheq alt tamahaq, tahaggart [THV].
tamasheq alt tamajaq [TTQ].
tamasheq alt tamajaq, tawallammat [TTQ].
tamasheq, kidal [TAQ] hizk. Mali; baita Aljeria, Burkina Faso ere.
tamazight, central atlas [TZM] hizk. Maroko; baita Aljeria, Frantzia ere.
tewellemet alt tamajaq, tawallammat [TTQ].
timbuktu alt tamasheq [TAQ].
timbuktu alt tamashuq, kidal [TAQ].
timbuktu dial tamasheq [TAQ].
timbuktu dial tamasheq, kidal [TAQ].
touareg alt tamahaq, tahaggart [THV].
touareg alt tamajeq, tayart [THZ].
touareg alttamajaq, tawallammat [TTQ].
ALJERIA
tamahaq, tahaggart (tamachek, tamashekin, tomachek, tuareg, touareg) [THV] 25.000 Aljerian, barne harturik 20.000 hoggar, 5.000 ghat (1987). Herrialde guztietako populazio osoa 62.000. Hoggar dialektoa Hego Hoggarren dago (Ajjer) Tamanrasset inguratzen duen mendi aldea eta Niger barneko hegoaldea. Ghat dialektoa Aljeriaren eki-hegoaldean dago Ganet inguruan eta Libiaren mendebaldeko oasietan Ghat inguruan. Afro-Asiatic, Berber, Tamasheq, Northem. Dialektoak: hoggar (ahaggaren, ajjer, tahaggart), ghat (ganet, djanet). ‘Tuareg’ herritarrak dira (‘targi’ da singularra); ‘tamahaq’ da hizkuntza. Mendi bolkanikoak. Halaber mintzatzen da Libian, Nigerren. Afro-Asiatic, Berber, Tamasheq, Northem. Dialektoak: hoggar (ahaggaren, ajjer, tahaggart), ghat (ganet, djanet). ‘Tuareg’ herritarrak dira (‘targi’ da singularra); ‘tamahaq’ da hizkuntza. Mendi bolkanikoak.
LIBIA
tamahaq, tahaggart (tamashekin, tourage, tomachek, tamachek, tuareg, touareg) [THV] 17.000 Libian (1993, Johnstone). Hoggar dialektoa Hego Hoggarren dago (Ajjer) Tamanrasset inguratzen duen mendi aldean eta Niger barneko hegoaldea. Ghat dialektoa Aljeriaren eki-hegoaldean dago Ganet inguruan eta Libiaren mendebaldeko oasietan Ghat inguruan. Afro-Asiatic, Berber, Tamasheq, Northem. Dialektoak: hoggar (ahaggaren, ajjer, tahaggart), ghat (ganet, djanet). ‘Tuareg’ herritarrak dira (‘targi’ da singularra); ‘tamahaq’ da hizkuntza. Mendi bolkanikoak. Ikus sarrera nagusia Aljerian.
NIGER
tamahaq, tahaggart (tamashq, tamachek, tamashekin, tomachek, tuareg, touareg) [THV] 20.000 (1998). Hoggar dialektoa Hego Hoggarren dago (Ajjer) Tamanrasset inguratzen duen mendi aldean etaNiger barneko hegoaldea. Ghat dialektoa Aljeriaren eki-hegoaldean dago Ganet inguruan eta Libiaren mendebaldeko oasietan Ghat inguruan. Afro-Asiatic, Berber, Tamasheq, Northem. Dialektoak: hoggar (ahaggaren, ajjer, tahaggart), ghat (ganet, djanet). ‘Tamahaq’ hiztunek beren hizkuntzari emandako izena da. ‘Tuareg’ herriaren izen arabiarra da. Nomada. Idazkera tradizionala ‘shifinag’ deitua. Mendi bolkanikoak.
Tamajaq, tawallammat (tamasheq, tamachek, tamashekin, tuareg, touareg, tourage, amazigh, tahoua, tewellemet, tahoua tamajeq) [TTQ] 450.000 Nigerren (1998). Herriañde guztietako populazio osoa 640.000. Ekialdeko dialektoa Niger zentralean dago, Tahoua Ingalatik Malire mugaraino. Mendebaldeko dialektoa Niger mendebaldean dago, Niameyren ipar eta ipar-mendebaldean eta Mali mendebaldean, Menaka eskualdean. Halaber mintzatua Malin, Nigerian. Afro-Asiatic, Berber, Tamasheq, Southern. Dialektoak: tawallammat tan dannag (ioullemmeden), tawallammat tan ataram. ‘Tuareg’ herriaren izen arabiarra da. Euren hizkuntzari ‘tamajaq’ deitzen diote eta euren buruari ‘kel Tamajaq’. Nomada. Hizkuntza nazionala. Idazkera tradizionala ‘shifinagh’ deitua.Irrati programak. Artzainak, nekazariak.
Tamajajeq, tayart (tamashek, tomasheck, amazigh, tuareg, touareg) [THZ] 250.000 (1998). Zentral, Agadez eremua. Afro-Asatic, Berber, Tamasheq, Southern. Dialektoak: air (agadez, tayart, tayert, tamestayert), tanassfarwat (tamagarast). Hiztunek beren hizkuntzari ‘tamajek’ deitzen diote. Nomada. Idazkera tradizionala ‘shifinagh’ deitua. Irrati programak.
NIGERIA
Tamajaq, tawallammat (tamasheq, tomacheck, tahoua tamajeq, tuareg, buzu, azbinawa) [TTQ] Gutxi Nigerian. Afro-Asiatic, Berber, Tamasheq, Southern. Dialektoa: ioullemmeden. Nigerian dialektoa areago litzateke ekialdekoa mendebaldekoa baino. Sasoiko migranteak eta langileak. Herrietan bizi ez direnak. Ikus sarrera nagusia Nigerren.
GRAMATIKAK, METODOAK, ESKULIBURUAK
ÉLÉMENTS DE MORPHO-SYNTAXE TOUAREGE, Edukia: I. Aires berbérophones et écriture. II. Le système verbal. III. Le système verbo-nominal. IV. Noms verbaux et formes conjuguées. V. Syntaxe de la phrase. VI. Les pronoms personnels. VII. Notion de “défini” et “indéfini”, Mohamed Aghali-Zakara, oso bibliografía oparoa, 20x14, 112 or., Paris, 1996.
TUAREGERA
TUAREG, TUAREG, TOUAREGUE
Language family: Afro-Asiatic, Berber, Tamasheeq, Northem.
Language codes:
ISO 639-1 -
ISO 639-2 -
ISO 639-3 -
Beste izen batzuk (autoglotonimoa: Kel Tamasheq ⴾⵍ ⵜⵎⵛⵈ):
amazigh alt tamajaq, tawallammat [TTQ].
azbinawa alt tamajaq, tawallammat [TTQ].
buzu alttamajaq, tawallammat [TTK].
tahaggart alt hoggar dial tamahaq, tahaggart [THV].
tahoua alt tamajaq, tawallammat [TTQ].
tahoua tamajeq alt tamajaq, tawallammat [TTQ].
tamachek alt tamajeq, tayart [THZ].
tamashekin alt tamahaq, tahaggart [THV].
tamashekin alt tamajaq [TTQ].
amashekin alt tamasheq, kidal [TAQ].
tamasheq [TAQ] hzik. Mali; baita Aljeria, Burkina Faso ere].
tamasheq alt tamahaq, tahaggart [THV].
tamasheq alt tamajaq [TTQ].
tamasheq alt tamajaq, tawallammat [TTQ].
tamasheq, kidal [TAQ] hizk. Mali; baita Aljeria, Burkina Faso ere.
tamazight, central atlas [TZM] hizk. Maroko; baita Aljeria, Frantzia ere.
tewellemet alt tamajaq, tawallammat [TTQ].
timbuktu alt tamasheq [TAQ].
timbuktu alt tamashuq, kidal [TAQ].
timbuktu dial tamasheq [TAQ].
timbuktu dial tamasheq, kidal [TAQ].
touareg alt tamahaq, tahaggart [THV].
touareg alt tamajeq, tayart [THZ].
touareg alttamajaq, tawallammat [TTQ].
ALJERIA
tamahaq, tahaggart (tamachek, tamashekin, tomachek, tuareg, touareg) [THV] 25.000 Aljerian, barne harturik 20.000 hoggar, 5.000 ghat (1987). Herrialde guztietako populazio osoa 62.000. Hoggar dialektoa Hego Hoggarren dago (Ajjer) Tamanrasset inguratzen duen mendi aldea eta Niger barneko hegoaldea. Ghat dialektoa Aljeriaren eki-hegoaldean dago Ganet inguruan eta Libiaren mendebaldeko oasietan Ghat inguruan. Afro-Asiatic, Berber, Tamasheq, Northem. Dialektoak: hoggar (ahaggaren, ajjer, tahaggart), ghat (ganet, djanet). ‘Tuareg’ herritarrak dira (‘targi’ da singularra); ‘tamahaq’ da hizkuntza. Mendi bolkanikoak. Halaber mintzatzen da Libian, Nigerren. Afro-Asiatic, Berber, Tamasheq, Northem. Dialektoak: hoggar (ahaggaren, ajjer, tahaggart), ghat (ganet, djanet). ‘Tuareg’ herritarrak dira (‘targi’ da singularra); ‘tamahaq’ da hizkuntza. Mendi bolkanikoak.
LIBIA
tamahaq, tahaggart (tamashekin, tourage, tomachek, tamachek, tuareg, touareg) [THV] 17.000 Libian (1993, Johnstone). Hoggar dialektoa Hego Hoggarren dago (Ajjer) Tamanrasset inguratzen duen mendi aldean eta Niger barneko hegoaldea. Ghat dialektoa Aljeriaren eki-hegoaldean dago Ganet inguruan eta Libiaren mendebaldeko oasietan Ghat inguruan. Afro-Asiatic, Berber, Tamasheq, Northem. Dialektoak: hoggar (ahaggaren, ajjer, tahaggart), ghat (ganet, djanet). ‘Tuareg’ herritarrak dira (‘targi’ da singularra); ‘tamahaq’ da hizkuntza. Mendi bolkanikoak. Ikus sarrera nagusia Aljerian.
NIGER
tamahaq, tahaggart (tamashq, tamachek, tamashekin, tomachek, tuareg, touareg) [THV] 20.000 (1998). Hoggar dialektoa Hego Hoggarren dago (Ajjer) Tamanrasset inguratzen duen mendi aldean etaNiger barneko hegoaldea. Ghat dialektoa Aljeriaren eki-hegoaldean dago Ganet inguruan eta Libiaren mendebaldeko oasietan Ghat inguruan. Afro-Asiatic, Berber, Tamasheq, Northem. Dialektoak: hoggar (ahaggaren, ajjer, tahaggart), ghat (ganet, djanet). ‘Tamahaq’ hiztunek beren hizkuntzari emandako izena da. ‘Tuareg’ herriaren izen arabiarra da. Nomada. Idazkera tradizionala ‘shifinag’ deitua. Mendi bolkanikoak.
Tamajaq, tawallammat (tamasheq, tamachek, tamashekin, tuareg, touareg, tourage, amazigh, tahoua, tewellemet, tahoua tamajeq) [TTQ] 450.000 Nigerren (1998). Herriañde guztietako populazio osoa 640.000. Ekialdeko dialektoa Niger zentralean dago, Tahoua Ingalatik Malire mugaraino. Mendebaldeko dialektoa Niger mendebaldean dago, Niameyren ipar eta ipar-mendebaldean eta Mali mendebaldean, Menaka eskualdean. Halaber mintzatua Malin, Nigerian. Afro-Asiatic, Berber, Tamasheq, Southern. Dialektoak: tawallammat tan dannag (ioullemmeden), tawallammat tan ataram. ‘Tuareg’ herriaren izen arabiarra da. Euren hizkuntzari ‘tamajaq’ deitzen diote eta euren buruari ‘kel Tamajaq’. Nomada. Hizkuntza nazionala. Idazkera tradizionala ‘shifinagh’ deitua.Irrati programak. Artzainak, nekazariak.
Tamajajeq, tayart (tamashek, tomasheck, amazigh, tuareg, touareg) [THZ] 250.000 (1998). Zentral, Agadez eremua. Afro-Asatic, Berber, Tamasheq, Southern. Dialektoak: air (agadez, tayart, tayert, tamestayert), tanassfarwat (tamagarast). Hiztunek beren hizkuntzari ‘tamajek’ deitzen diote. Nomada. Idazkera tradizionala ‘shifinagh’ deitua. Irrati programak.
NIGERIA
Tamajaq, tawallammat (tamasheq, tomacheck, tahoua tamajeq, tuareg, buzu, azbinawa) [TTQ] Gutxi Nigerian. Afro-Asiatic, Berber, Tamasheq, Southern. Dialektoa: ioullemmeden. Nigerian dialektoa areago litzateke ekialdekoa mendebaldekoa baino. Sasoiko migranteak eta langileak. Herrietan bizi ez direnak. Ikus sarrera nagusia Nigerren.
GRAMATIKAK, METODOAK, ESKULIBURUAK
ÉLÉMENTS DE MORPHO-SYNTAXE TOUAREGE, Edukia: I. Aires berbérophones et écriture. II. Le système verbal. III. Le système verbo-nominal. IV. Noms verbaux et formes conjuguées. V. Syntaxe de la phrase. VI. Les pronoms personnels. VII. Notion de “défini” et “indéfini”, Mohamed Aghali-Zakara, oso bibliografía oparoa, 20x14, 112 or., Paris, 1996.