a-saila
SHUAR, SHUAR, SHUAR
Language family: Jivaroan.
Language codes:
ISO 639-1 -
ISO 639-2 -
ISO 639-3 jiv
Glottolog: shua1257.
Jíbaro, Jíbaro,
Beste izen batzuk (autoglotonimoa: jíbaro, shuar-chicham):
chiwaro alt shuar [JIV].
jivaro alt shuar [JIV].
xivaro alt shuar [JIV].
shuar [JIV] hizk. Ekuador.
shuara alt shuar [JIV].
jibaro alt shuar [JIV].
shuara alt shuar [JIV].
EKUADOR
shuar (jivaro, xivaro, jibaro, chiwaro, shuara) [JIV] 30.000-32.000 hiztun (1981, SIL). Hego-ekialdeko oihana, Morona-Santiago Probintzia. Jivaroan. Ustezko elebitasun maila espainieraz % 0,14, % 1,30, % 2,25, % 3,20, % 4,10, % 5,1. Peruko achuar jivaroaren ezberdina; herriak nahiago du ‘shuar’ izena. SOV.
Hiztunak / hablantes (2007): 35.000 (Wikipedia).
Herrialdea / país: Ekuador.
HISTORIA. Ekuadorren shuarrek mintzaturiko hizkuntza, ashuareraren oso antzekoa. Bere ortografia oso xumea eta erraza da, bere egitura fonetikoa ere oso xumea delako. Xueraren ortografiaz pertsona ezjakinen artean oso zabaldua dago shuareraren alfabeto fonemikoa “gringoen gauza” dela, edota “atzerritarrek ezarria” edota “ingeles alfabetoaren bidez eratua”. Ez da egia. Shuareraren alfabetoa linguistikan aztertzen diren hizkuntza guztien printzipio komunen arabera dago eratua. Shuar hitzak 'gizakia' esan nahi du. Gaur izendapen hau askoz onartuagoa da talde etnikoa eta bere hizkuntza adierazteko, espainierazko jíbaro baino, hau gaitzesgarritzat baitaukate. Jakin beharra dago bai shuar eta bai jívaro *šiwar(a) 'gizakia' proto-jibaroeratik datozela.
HIZKUNTZA. Ezaugarri nagusiak. Fonetika. A) Shuarerak antzeko 2 hots ditu: nia/niu eta ya/yu: nola NI taldea hala Y_ erdibokala bokal sudurkariaren aurrean (=azpimarratua), ia gaztelaniazko Ñ bezala ahoskatzen dira. B) A-ren aurrean U ari da nagusitzen. Morfosintaxia. A) Ez da ohikoa apokopea hitzaren hasieran, baina bai ashuareran. B) Aditzaren orainaldi indikatiboko 3. pertsona pluralak beti N eramaten du. C) Hona hemen shuareraz lehenengo 10 zenbakiak: chikíchik (1), jímiar (2), menaint (3), áintiuk (4), ewej (5), ujuk (6), tsenken (7), yarush (8), usúmtai (9), nawe (10). Idazkera. Latindar alfabetoa. |
HISTORIA. Lengua hablada por los shuar en Ecuador, muy similar al achuar. Su ortografía es sencilla y fácil, debido a su estructura fonética muy sencilla. Es opinión común entre personas ignorantes de la ortografía shuar que el alfabeto fonémico shuar sea “cosa de gringos” o “impuesto por extranjeros” o “modelado sobre el alfabeto inglés”. No es así. El alfabeto shuar se rige sobre principios comunes a todos los idiomas que se estudian en lingüística.
Shuar significa en lengua shuar 'ser humano'. En la actualidad este denominativo es mucho más aceptado para referirse al grupo étnico y a sulengua, en contraposición al término español jíbaro, considerado peyorativo por ellos. Cabe señalar que tanto shuar como jívaro proceden del proto-jivaroano *šiwar(a) 'ser humano'.
LENGUA. Principales características. Fonética. A) En shuar hay 2 sonidos parecidos: nia/niu y ya/yu: tanto el grupo NI como la semivocal Y seguida por vocal nasal (=subrayada), suenan casi como la Ñ castellana. B) Hay tendencia a hacer prevalecer la U sobre la A. Morfosintaxis. A) No es frecuente la apócope en principio de palabra, mientras lo es en achuar. B) La 3ª persona plural del presente indicativo verbal siempre lleva N. C) Los 10 primeros números en shuar son: chikíchik (1), jímiar (2), menaint (3), áintiuk (4), ewej (5), ujuk (6), tsenken (7), yarush (8), usúmtai (9), nawe (10). Escritura. Alfabeto latino.
|
GRAMATIKAK, METODOAK, ESKULIBURUAK
MUNDO SHUAR, nº 4, Serie D, Ortografía shuar, Aijiu Juank, 21x15,5, 74 or., Quito, 1980.
FONOLOGIA
Turner-ek ezarritako inbentario fonologikoa (1958)
El inventario fonológico establecido por Turner (1958).
|
Labial |
Alveolar |
Palatal |
Velar |
Glotal |
Oclusivas |
p |
t |
|
k |
|
Africadas |
|
c |
č |
|
|
Fricativas |
|
s |
š |
|
h |
Aproximantes |
w |
r |
y |
|
|
Nasal |
m |
n |
|
ŋ |
|
Bokalen inbentarioa.
El inventario vocálico.
|
orales |
nasales |
||||
anterior |
central |
posterior |
anterior |
central |
posterior |
|
cerradas |
i |
ɨ |
u |
ĩ |
ɨ̃ |
ũ |
abiertas |
|
a |
|
|
ã |
|
Aditz-morfologia benetan da konplexua. Adizkera batek aspektua, denbora-moduak, eragilea, pazientea, ukazioa eta ebidentzialtasuna adieraz ditzake. Adizkera pertsonal bat shuareraz atzizkien soka luze batek osatu ohi du.
|
La morfología verbal es notoriamente compleja. Una forma verbal puede marcar aspecto, tiempo-modo, agente, paciente, negación y evidencialidad. Una forma verbal personal en shuar suele consistir en una larga cadena de sufijos.
|
Raíz |
Relación |
Nomina |
Aspecto |
Negación |
Tiempo- |
Persona |
Persona |
Evidencial |
|
V |
-ram/-rma/-tma |
|
-Ø/-i |
-č(a) |
-Ø |
-ha |
-Ø |
-i |
|
|
-tniu |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
-a |
|
|
|
|
|